Finns inte längre.
Det var då allt hände. Vi fick två tjejer in i vår vänskap. Det var då min och din vänskap tog slut.
Eller rent sagt, börja splittrats. Vi blev tillsammans fyra tjejer, som njöt vårt liv tillsammans. Och det varade i kanske ett halv år. Ett halv år senare, det vill säga nu. Så har jag splittrats från er. Varför vet jag inte, men det känns så.
Jag vet inte om det här känns rätt, att jag går ifrån er, men det är så jag känner mig. Att ni har gått ur mitt liv, TOTALT. Följer hjärtat. Vi som var syskon, borde ju aldrig hända såhär mellan oss. VARFÖR har det blivit så, och att jag känner så?
Det kanske inte var äkta vänskap? Eller det känndes inte så i ett halvtjävlaår . Men sen, eller nu. så är jag en vägg för er. Så känner jag det.
Jag skriver nu ifrån mitt hjärta, även fast det är lite av mitt "privatliv". Det är så jag känner mej just nu.
Alltså, vi, vi 4 tjejer vet allt om varandra, EXAKT allt om varandra. Vi vet när vi är ledsna, arga, glada, nervösa, kära osv..
Och hur det har hänt just vår vänskap vet jag inte. Ni tänker säkert nu "vad är det hon snackar om, det har inte hänt nåt i vårt vänskap" Men jo, det är så jag känner och tänker! Vi har splittsrat, eller rent sagt så har jag splittsrat från er.
Alltså, det jag vill komma fram till... Är att jag inte tror vi kommer bli som förut. Även fast det var vi for life.
Vi som hade tänkt att vi i framtiden o blablabla.
Men nej, så tror jag det inte blir igen. Jag tror inte att jag kommer "Tillbaka" till er. Eller om vår vänskap ändrats så ja. Men det tror jag inte. Varför? Jo, för att jag är en vägg i deras/era ögon just nu.
Men vill inte ta det för djupt in här i bloggen så ska sluta nu.
Ni vet vem ni är. 3 söta tjejer. NI, idag, imorgon, föralltid. Trodde det skulle vara så med mig och er också men nej, hade fel. NU ÄR NI TRE.
Less på vänkap! Det säg att all vänskap har ett slut. Och det kanske är slutet i vårt. Och det hoppas jag absolut inte på.
Habibi va sitterru o snackar om du vet att jag älskarrej mer än mest !
Det var nni tre som fanns för mig när det behövdes , det är omöjligt att du e borta , det händer inte o kommer inte hända!
bara för attt vi inte varit med varandra de hära dagarna så behöver det inte betyda att du inte finns kvar , du kanske inte är med oss när vi drar ut men du finns i våran hjärtan !
Kärleken är obeskrivlig , jag sitter inte o skriver det här utan att mena det , jag skriver för att du ska vara helt säker på det o det kommer verkligen från hjärtat!
Så sluta tänk så . Om du vill snacka så är det bara o lyfta upp luren o säga det <3
Det är verkligen inte slutet.
Det händer i varje gäng att man ibland tjaffsar med varandra, blir less på en och tänker att man inte passar in i gänget.
Det finns inget fkg gäng, inte ett enda hem i hela jävla världen där alla är lyckliga, sånt finns bara i filmer. Alltså inte verkligheten...
Du har lärt mig att stå för mig själv och det jag tycker, skriver det hära med tårar i ögonen.
Du och tjejerna har lärt mig en massa.
Och det kommer vara vi igår, imorgon och för alltid. Vi i evigheters evighet.
Du anar inte hur tacksam jag är att jag äntligen har hittat er, min andra familj!
I alla dessa fkg år har jag blivit hjärntvättad, tills du och maria räddade mig, sen kom talar med tröst hon också såklart.
Orden kommer direkt från hjärtat.
Det kan ju såklart hända att vi tjaffsar ibland, det är ju det syskon gör hela tiden..
Men vi kan aldrig tänka oss en dag utan varandra.
Du har ingen aning om hur grovt saknat du var idag, men jag varken ringde eller messa och det är för att du har lärt mig att inte alltid säga förlåt först. Att jag ska stå upp för mig själv och inte låta en massa människor kontrollera mig.
Som sagt det är aldrig slutet när vi skiljs åt med en massa negativa känslor, det är bara början på ett nytt kapitel i vårt liv.
Åh fan jag borde skriva en bok om oss i framtiden.. men nej seriöst vi kommer aldrig att splittras.
Vi vet att alla att du har kort stubin och vi försöker inte ändra på det, för att vi älskar dig såsom du är.
Våga skriva eller säga att vi bara är 3 när alla 4 lever.
Vi bli bara 3, 2 eller 1 när vi dör.
Systrar livet ut, vi borde skaka hand på det.
Och jag har ingen löjlig min just nu, utan är fullt seriös..
jag vet inte om allt kom med nu men aa.
Vi fyra för alltid.
Vi fyra klarar av allt tillsammans, se bara hur långt vi har tagit oss, vi har alltid stått där för varandra och det kommer vi alltid att göra.
Oavsett om vi tjaffsat eller inte.
Syskon tjaffas, så acceptera det. Jag längtar till nästa tjaffs lillasyster!!
